”Eklången förr och nu” nr 13 ute nu!

Vi hoppas att du hittar en del intressant läsning med detta nummer. Innehåll: • Två soldattorp i Eklången • Eklångensoldater i krig • Om indelningsverket och Sörmlands regemente • Släkten Åhrberg • Carl Åhrberg • Utdrag ur torpsyneprotokoll för Sörmlands regemente • Torpet Dalsäng • Gänget bakom ”Eklången förr och nu” • Skolkort från Koppartorp skola 1945 • Grindstugans historia • Hitta din fastighets historia! • Dramatiska händelser i Eklångens historia • Ett mord i Ärla • Tågkrocken 1967 • Bränder i Eklången • Eklången Nu. Kalendarium för eklångenåret. Vill du prenumerera skicka ett mejl till ordochbild.mario(snabela)telia.com

"Eklången förr och nu" nr 12

Den 27 februari var det exakt trettio år sedan som Eklångens byalag bildades. Större delen av innehållet i "Eklången förr och nu" nr 12 ägnas åt de tre decennierna i Eklången. Men här finns också mycket annat: Om den tragiska olyckan 1914, om eklångengrabben som gjorde sin värnplikt i Stockholm 1907-1908, om örthandlaren på Skogsborg och notiser om dagens Eklången. Om du inte prenumererar på "Eklången förr och nu" kan du skaffa en gratisprenumeration genom att mejla din e-postadress till ordochbild.mario(snabela)telia.com

Eklången förr och nu nr 11 ute nu!

* På 1950– och 60-talen var Åke Söhr en rikskänd sångare. Han bodde i Sjöstugan i Eklången. Läs om Åke! * Vad lånade en tioåring ur Eklångens skolbibliotek 1910? * Karl-Alfred Karlsson om sin ungdom för hundra år sedan * Byggnadsplan för Eklången 1953, * Eklången i Ärla socken och Österrekarne härad * Eklången Nu * Föregångaren till ”Eklången förr och nu”. Du får gärna kopiera och vidarebefordra innehållet i ”Eklången förr och nu” Vill du prenumerera, det är gratis, skicka ett e-brev till ordochbild.mario(snabela)telia.com.

Byggnadsplan över Eklången

1953-1954 gjordes en byggnadsplan över Eklången. Handlingarna finns i vårt arkiv. (Klicka på bilderna så går de att läsa)

"Eklången förr och nu" nr 10,ute nu!

Större delen av innehållet i detta nummer utgörs av texten ur ett häfte som kom ut 1970 med titeln ”Eklången en gammal Sörmlandsgård i Ärla Socken”. Det skrevs av Gunnar Ekesjöö som var yngste son till ägaren av Eklångens Gård 1888-1908, Johan Pettersson. Det är nu mera ganska få som har tillgång till häftet som i dag knappast går att få tag i. Vi vill därför göra det möjligt för fler att läsa denna historik. Johan Pettersson, som bytt namn till Ekesiöö, dog 1908. Vi berättar litet om familjens senare öden. Sven Larsson var Eklångens siste smed. Han får en presentation i detta nummer. Vi blir glada om du reagerar på vad du läser i ”Eklången förr och nu” och hör av dig med synpunkter. Och självklart är vi tacksamma för fler bidrag till Eklångens historia. Har du något att berätta eller några dokument som du tror kan hjälpa oss att göra Eklångens historia mer heltäckande, så hör av dig! Du får gärna kopiera och vidarebefordra ”Eklången förr och nu” Vill du prenumerera, det är gratis, skicka ett e-brev till ordochbild.mario(snabela)telia.com.

Eklången förr och nu nr 9

Ute nu: Eklången förr och nu nr 9 Innehåll: Flickorna i Grönlund * Sommarminnen från Ekudden * Statarminnen från 1890-talet * Barndomsminnen från Eklången * Ung i Eklången för sjuttio år sedan * Källbergs på Björkliden * Eklången Nu

"Eklången förr och nu" nr 8 ute!

Om du inte fått ”Eklången förr och nu” nr 8, som pdf-fil i din epostlåda,så hör av dig till ordochbild.mario(snabela)telia.com
Vill du prenumerera så skicka ett e-brev till samma adress där du skriver ”Pren. efon” i brevet.
Prenumerationen är gratis.
Nästa nummer, nr 9, kommer ut i juni.

Två foton med cirka hundra års mellanrum.

Ovanstående foto från 1915

Nedre fotot taget i mars 2012 från ungefär samma plats som ovanstående.


Rälsen sammadragen för att lättare kunna kapas i hanterbara längder.
Klicka på bilderna för att se dem större.

Eklången och järnvägen

I dagarna har den gamla järnvägsrälsen i Eklången rivits. Spikarna är urdragna ur sliprarna och spåren ligger löst på banvallen.
Snart kommer någon för att kapa spåren i lämpliga längder och transportera bort dem för återanvändning. Kanske vid det nya logistikcentrat i Kjula.
De sista resterna av Eklången som stationssamhälle är därmed utplånade.
(Klicka på bilderna så blir de större!)

Norra Södermanlands Jernväg invigdes den 30 september 1895.
Restiden för eskilstunabor som skulle till Stockholm reducerades därmed till mellan fyra och fem timmar.
Eklången station 1915. Tåget dras av lok nummer 9 och är på väg mot Södertälje Södra. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.
Kartan över hela sträckningen mellan Södertälje Södra och Mälarbaden är hämtad ur Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift. Bearbetad och färglagd av Rolf Sten

Järnvägen utvecklade Eklången
Järnvägen fick stor betydelse för Eklången, inte bara för persontrafik utan också genom att post- och telefonförbindelser kunde utvecklas, godstrafiken ökade och samhällen byggdes upp runt stationerna. Så småningom etablerades också industrier, som utnyttjade järnvägen för sina transporter.
Vagnslaster med virke gick från och till sågen och betydande mängder kastved lastades ut vilket framgår av gamla stationsbilder där man kan se vedtravar för ”utskeppning” vid den för ändamålet byggda lastkajen.
Järnvägens underhåll och drift gav arbete både direkt och indirekt åt många eklångenbor.
Här är ett gäng ”rallare” i Eklången. Sjätte man från vänster är Kalle Gustavsson.

Gösta Pettersson på en sk dressin.

Magasinet revs på 70-talet men nedanför Björkgården fanns, och finns ännu, en byggnad där bonden kunde hysa hästen när han åkte till stàn, och i anslutning till stationen fanns ett syrensnår som fungerade som utedass för resenärer.
Men järnvägen var ingen lysande affär för ägarna. Fram till 1920 gick det bra, men därefter försämrades lönsamheten mer och mer.
Minskad trafikintensitet och sämre tider under trettiotalskrisen gjorde att banan förstatligades 1931, då SJ tog över. 1936 elektrifierades järnvägen i sin helhet.
Under SJ-tiden lades de flesta mindre stationerna ned. Först togs bemanningen bort och sedan stängdes stationerna helt. 1974 slutade tågen stanna i Hällberga,
Men Eklången fick behålla tåguppehållen ända till januari 1994. Därefter pågick sporadisk godstrafik till Åkers Styckebruk ända fram till våren 1995.

Stationsföreståndare vid Eklångens station
1895-1899 G A Edström f. 1869
1899-1902 Arvid Swärd f. 1872
1902-1927 Edvard Brandt f. 1865
1928-1944 J V Johansson f 1880
1945-1946 B A E Lindgren f. 1914
1947-1954 Gösta Nilsson f. 1919
1954 - ? Lennart Slåtteby f ?.

Edvard Brandt utanför stationshuset

Gösta Westerberg, stationsskrivare, bodde i Ekenslund som ägdes av Johan Edvard Brandt.

De som bodde i stationshuset Eklången
1895
Gustaf Adolf Edström. född 8/11 1869
Frans Algot Eriksson, stationskarl född 5/5 1873 med hustru Hulda Josefina Karlsson, född 11/7 1873
och sonen Algot Arvid Emanuel, f. 1898
1900
Gustaf Arvid Svärd, f. 1872, Stationsföreståndare g.m. Hilma Sofia Ek, f. 1879
1910-1923
Johan Edvard Brandt stationsman f. 1865 gift med Lydia Ulrika Eriksson, f. 1871. De hade fyra barn:
Sven Erhard f.1898, Svea Evelina Lydia f. 1901, Åke Edvard f. 1907 och Vivi Ulrika f. 1909.
1930
Till cirka 1942 bodde familjen Johansson i Eklångens station. De hade barnen John, Valter, Elon och Valborg.
Efterträdarna hette Gösta Nilsson med hustru Irma och sonen Jan, Lindgren samt siste stinsen Lennart Slotteby.
Vilka som därefter bott i stationshuset saknar vi uppgifter om. Kanske kan du komplettera med fakta?
Familjen Brandt. Möjligen i bostaden i stationshuset.

Stationshuset på 50-talet?

Det gamla stationshuset i Eklången finns inte kvar, det brann ner vid en eldsvåda den 10 augusti 1997.

Källor: Roland Arrebäck, Ärla-Stenkvista Hembygdsförenings årsskrift 1995, uppsats av Lars och Kerstin Bager, Stenkvistaboken, Ärla-boken, Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926 del III, Bengt Norman, Margareta Bergqvist, Bo Gyllenberg.

Mer om järnvägen och stationen på denna blogg
Foton från stationen
Näst siste stinsen

Karolina Wilhelmina ”Minna” Karlsson

Karolina Wilhelmina ”Minna” Karlsson var född i Eskilstuna den 19 april 1883. Hon tog sin småskollärarinneexamen i Malmköping 1903 och var ordinarie lärarinna vid Koppartorps småskola fr.o.m. höstterminen samma år. Hon genomgick nykterhetskurs, hembygdskurs i Eskilstuna och lekkurs vid Nääs. Undervisade även i slöjd. ”Minna” var också ledamot i barnavårdsnämnden och biblioteksstyrelsen.
”Minna” Karlsson var en av de första eller rent av först med att ha egen bil i Eklången.
Lärarinnan ”Minna” började sin anställning på Koppartorps skola till höstterminen 1903 och blev kvar till 1948 utan en enda dags frånvaro.

Kanske fastnade hon, som tjugoåring, för denna annons i ”Svensk Läraretidning” nr 26 juli 1903.



Vinjetten till ”Svensk läraretidning” nr 26 1 juli 1903.

Har du ett bättre foto av ”Minna” än vi? Vill du låna ut det till oss så vi kan kopiera fotot till arkivet?

Eleganta damer från Eklången

(Klicka på bilden så blir den större!)
Dessa eleganta damer är fotograferade den 17/6 1946 vid en utflykt till Mariefred.
Från vänster: Gurli Zetterwall, Britta Mählqvist, Edit Eriksson (skollärarens fru), okänd, Maj Jenssen och Margit Arrebäck. Fotot är utlånat av Roland Arrebäck.
Vet du namnet på den fjärde damen från vänster? Kan du berätta något om någon av dem?
Har du liknande eller andra eklångenfoton att låna ut till ”Eklången förr och nu”?

Mer om Åke Söhr

Åke Söhrs sångarkarriär sträckte sig genom sju decennier; från de små lokala engagemangen på 1930-talet genom de ”stora” decennierna under framför allt 1950- och 1960-talen och ända fram till hans bortgång år 1995. Han hade en bred lyssnarskara som gillade hans sångröst, inte bara i Sverige, utan hans tenorbarytonröst väckte genklang även i Norge. Hans inspelning av ”Svarta ögon” på skivmärket Cupol år 1962, sålde rätt hyggligt även i Norge och bidrog till att han i mitten av oktober år 1963, engagerades av Norsk Ringkringkastning för två radioprogram. ”Åke Söhr show” hette det ena programmet, i det andra lanserade han sången ”Regnig sommar”.
Åke Söhr fick kontrakt på tolv insjungningar för Sonora. Den första ”stenkakan”, av sammanlagt sex på Sonora, blev”Ensam”/”Glöm och förlåt” med ackompanjemang av Åke Jelvings orkester och den absolut sista – innan han gick över till Cupol runt årsskiftet 1956/1957 – var ”Hör hur lutan klingar”/”Ellinor dansar”.
Ur en längre text av C-G Leijgård
Hela texten finns i vårt arkiv.

Sommaren 1959 fick Åke Söhr engagemang som sångare i Nils Kyndels orkester på restaurang Lindgården på Djurgården i Stockholm. Orkestern med Åke Söhr som sångare fortsatte att spela på Lindgården varje sommar åtta år i rad.
Restaurangen, som byggdes till Stockholmsutställningen 1930, har några år stått och förfallit och i år revs den för gott.

Vill du höra hur Åke Söhr lät kan du klicka här. Åke Söhr sjunger ”Om du bara förstår” med Knut Edgardts orkester - Inspelningsår: 11 September 1953 Längd: 2:35. Stenkaka från Sonora.



Åke Söhr har vi tidigare presenterat på den här bloggen. Gå dit genom att klicka här.

Väggmålningar i Eklången

I huset Annedal, där i dag Mattias Hellström och Linda Gustafsson bor, fanns på 40-50-talet några väggmålningar utförda av Göte Johansson. På den tiden bodde Arvid Arrebäck med familj i huset.
Målningarna blev senare övertapetserade av nya ägare.
Men nu håller Mattias och Linda på att ta fram målningarna igen.








Roland och Ragnhild Arrebäck har lånat dessa foton till ”Eklången förr och nu”.
Snickaren föreställer Arvid och änglarna är hans söner Roland, Bengt och Lasse.


Annedal på 40-talet

Boardförädlingsfabriken i Eklången

(Dubbeklicka på fotot så blir det större!)

Ingenjör Carl Wikström (16 april 1923-20 juli 2004) var yngste son till grosshandlare Carl och Norma Wikström. Familjen bodde i Stockholm och ägde Nordmalings Ångsågs AB, som sedermera blev Masonite AB, där produktionen av den världsberömda träfiberbaserade boarden ägde rum. Carl tog ingenjörsexamen 1949 på Teknis i Härnösand med praktik på cellulosaindustri. Vidare praktiserade han även inom Masonitekoncernen i USA och Kanada och studerade på Massachusetts Institute of Technology. Gifte sig med Mary Pennebaker från New Orleans. 1951-52 bodde och arbetade han på Masonites nya anläggning i Ukiah, Californien.
Efter en kort kontorsanställning på P Wikström J:or i Stockholm, satsade Carl på egen rörelse i Eklången. Han utvecklade produkter av masonite till hem och butiksinredning. AB Boardförädling målade och sålde ”läderboard” och perforerad ”Pegboard” med krokar och verktygshållare.
Carl var mycket musikintresserad. En tid ledde han en studiecirkel i klassisk musik i Eklången.

Hur det gick till när Carl Wikström etablerade sig i Eklången kan du läsa i detta klipp ur Strängäs tidning 25/10 1957.

(Dubbelklicka på tidningsklippet så blir det läsbart!)

Näst siste stinsen i Eklången

(Klicka på bilden så blir den större!)
Gösta Nilsson (1919-2009) stins vid Eklångens station 1947 – 1954. Han träffade en flicka från orten och blev Eklången trogen tills han befordrades till stationsinspektor vid Läggesta.

Har du minnen av Gösta Nilsson? Berätta för oss!

Söndagsskola i Frideborg 1931

Känner du igen förälder eller far- och morförälder på fotot?
(Klicka på bilden så blir den större)
Söndagsskola i Frideborg, möjligen år 1931. Pojken längst ut till höger i mellanraden är John Johansson, son till föreståndaren vid Eklångens station. Den lilla flickan, nr två från vänster i mellanraden, är Irma Olsson f 1926. Längst ner till höger sitter Helga från Vretstugan. Flickan längst fram till vänster är Anna-Lisa f.1923 syster till Margit Arrebäck.

Men vilka är de övriga?

En Eklångenprofil – Gottfrid Nykvist

En av de profiler som bott och verkat i Eklången är Gottfrid Nykvist.
Han bodde i Evaborg 1:15 som idag, under sommarhalvåret, bebos av Kerstin och Bengt Fittger.
Gottfrid föddes 25/9 1881 i Gropptorp, nära Marmorbyn i Sörmland, och kom till Eklången 1930. Gottfrid dog 9/10 1982 så han blev 101 år gammal.




Gottfrid var gift två gånger. Med sin första fru, Eva Margareta f. Jäder, hade Gottfrid tre barn – Ragnar, Siri och Rut.
Sedan Gottfrid blivit änkling gifte han sig med Greta som var syster till första hustrun. Deras gemensamma dotter hette Märta som på äldre dagar bosatte sig på Södermalm i Stockholm.

Gottfrid arbetade som snickare och tusenkonstnär, han jobbade med skogsarbete åt Björndammen och han hjälpte till vid många egnahemsbyggen i Eklången samt med den stora upprustningen av Rinkesta gård. I sin ungdom var han en tid stamanställd vid Kongl. Andra Svea Artilleriregemente.

Några av Gottfrids arbetsplatser under 55 års arbetsliv
Arbetsplats/Arbete/Slutat år
Kongl. Andra Svea Artilleriregemente /Konstapel/1901
Rosslinge/Trädg.dräng/1902
Åsby gård/”/1906
Rossviks säteri/Andraman i ladug./1908
Berga gård/Arbetsdräng/1911
Berga gård/” /1912
Berga Gård/Statardräng/1914
Wiby/Statkarl/1916
Eskilstunaortens mejeriförening m.b.p.a. Fiholm/Maskinist/1918
Grimsta/”/1918
Rinkesta Gård/”/1918
Rinkesta säteri/Slöjdare/1919
Lundby Säteri/Gårdskarl/1921
Flättorp/Ladugårdskarl/1922
Lundby Säteri/1927
Bolinder-Munktell/Städare/1947
Eskilstuna Fabriksaktiebolag/Skurare av kedjebrickor/1953


Gottfrid Nykvist rubrikernas man
På sin ålders höst blev Gottfrid Nykvist intressant för lokalpressen. 1961 skrevs det om att han tillhörde hemvärnet vid 80 års ålder. Tio år senare, när han fyllde 90, blev han uppmärksammad av tidningen och där berättade han att han tog en cykeltur på tio mil när det blev för långrandigt hemma. Han uppmärksammades av Folket och Kuriren på 92-årsdagen, 93-årsdagen och när han fyllde 95, 99 och 100.

Klipp ur GT 710929

När Gottfrid var 90 blev han tillfrågad om det inte var besvärligt att bo i den vedeldade stugan när han var så gammal. Men det tyckte han inte.
Men var det inte lite besvärligt att vara så gammal?
¬– Jo, jag blir litet yr när jag går upp på taket, erkände han.

Här prövar Gottfrid en Vespa på 50-talet.



Det var inget besvärligt med vedeldning, ansåg Gottfrid.

(Klicka på bilderna så blir de större!)
Foton och information: Maritha Larsson.
Kan du bidra med minnesbilder om Gottfrid Nykvist, så hör av dig till oss!

Alma Sofia Andersson i Grindstugan

(Dubbelklicka på betyget så blir det större!)
Alma Sofia Andersson, som bodde i Eklången Grindstuga, var 12 år gammal när hon 1892 fick detta avgångsbetyg från Kvarntorpsskolan.

Så här såg Alma ut som sextonåring.



Förlovningsbild


Almas far, förre torparen Anders Fredrik Jansson, dog den 22 februari 1908 i Eklångens Grindstuga. Han blev 70 år gammal.
Alma träffade Johan Thornell från Limslätt i Barva och de gifte sig 1909 och flyttade till Bjurskärrsäng och senare till Barva. Med sig har de Almas bror Carl och modern Johanna Sophia.
Så småningom blev Alma mormor till Gunnel Ewert som nu bor i Sjöstugan 4 och som bidragit med text och bild.

Vykort från 1921

 

 

Dubbelklicka på bilderna så blir de större!