Reverteringsfabriken i Eklången

Foto ur Bengt Bengtssons skrift. Interiör från Eklångenfabriken cirka 1925.

År 1912 startade Emil Karlsson Arboga Reveteringsfabrik i Arboga. 1925 startade han en filial i Eklången.
Företaget tillverkade vassmattor, s.k. reverteringsmattor, som bestod av vasstrån sammanhållna av järntråd. Dessa mattor användes bl.a. som armering för purts på träväggar. Vassmattan spikades fast på träväggen och sedan lades ett skikt av murbruk på. Förutsättningen för att bruket skulle sitta kvar var just vassmattorna. Man gjorde också handgjorda drivbänksmattor av vasstrån och garn. Grundförutsättningen för vassfabriken var naturligtvis tillgången på vass. Denna säkrades genom arrende av Flättsjön, där det fanns gott om den varan. Vassen skördades under vintern på isen oftast genom slåtter med en liten lie.
År 1925–1939 arbetade Emils söner Karl, Klas och Holger i olika omgångar som platschefer i Eklången. Klas bodde i Björksätra 1929.
År 1931 dog Emil, och hans hustru Julia drev rörelsen vidare tillsammans med sönerna. Karl och Klas arbetade enbart inom själva fabriken. Medan Holger även åkte runt i Sverige och hjälpte till med uppsättning av reveteringsmattor.
År 1937 i december skrev Julia ett 10-årigt arrendekontrakt med sönerna Karl och Klas (Kontraktstid 1937-1947).
År 1942 annullerades arrendekontraktet och sönerna Karl och Klas köpte Arboga Reveteringsfabrik av Julia.
År 1945 föll konjunkturen för vassmattor och reveteringsmattor. Det räckte med en fabrik i Arboga, varför fabriken i Eklången avvecklades någon gång efter 1945.
Vassfabriken i Eklången övertogs så småningom av Carl Wikström och verksamheten lades om. Istället bearbetades väggskivor i masonit för verkstäder och garage m.m.
År 1948 - 1949 upphörde även Arboga Reveteringsfabrik.

En varulagerinventering 30 nov. 1937 visar att det i Eklångenfabriken fanns
1300 reverteringsmattor é 1:80 = 2340:-
4 700 buntar vassrör á 0:50 = 2350:-
1000 kg järntråd n:o 20, á 0:40 = 400:-
400 kg järntråd n:o 28, á 0:58 = 232:-
Summa: 5 322:-

Källa: Bengt Bengtsson ”Arboga reverteringsfabrik 1912-1949. med filial i Eklången.”

Foton från Eklångens station

Järnvägen och järnvägsstationen i Eklången kom att betyda mycket för byn. Därför försöker vi i projektgruppen få fram så mycket fakta som möjligt om stationen och dess historia. Vi söker både dokument och foton.

Här är några foton som inte var med på utställningen.
Ovanstående foto med sjön Eklången i bakgrunden har vi fått från Margareta Bergqvist, Strängnäs. Loket är på väg mellan Stålboga och Eklången.
Fotokopiorna här nedan är bidrag från Bo Gyllenberg, i Älvsjö








Har du några järnvägsminnen från Eklången att bidra med? Kontakta oss i projektgruppen!

Har du t.ex. bilder från väntsalen med postboxar och biljettluckan?
Vad mnns du om Lennart Slåtterby, Eklångens siste stins?

Många såg utställningen i Eklången

Intresset är stort
Intresset för Eklångens historia är stort. I varje fall att döma av de cirka 300 personer som, den 28 och den 28 augusti, besökte Eklångens magasin för att titta på utställningen ”Eklången förr och nu”.
Många uppskattande ord hördes från de besökande och arrangörerna hade bara att ta åt sig av berömmet. Flera besökare hade med sig foton och andra dokument som de lånar ut till projektgruppen för katalogisering, inskanning och kopiering.
På det sättet bidrar de till att skriva Eklångens historia.
Inkomster till Eklångens Byalag
Försäljningen av Byalagskartan över Eklången från 1985, ”Krönika över bredbandsbygget i Eklången 2004-2008” samt informationsbladet ”Eklången förr och nu” inbringade 660 kronor. Tillsammans med inkomsterna från kaffeserveringen fick Eklångens Byalag därmed ett bra tillskott till kassan.
Dessutom tecknade sig 14 nya gratisprenumeranter för ”Eklången förr och nu”. Totalt är det nu 54 prenumeranter som, i sin e-postlåda, får regelbunden information om Eklångens historia.
Möten över tid och rum
Ett värdefullt resultat av utställningen var alla oväntade möten som uppstod mellan eklångenbor i förskingringen, mellan gamla eklångenbor och nya. Folk kom från Stålboga och Oliveberg, Ärla, Torshälla, Eskilstuna, Västerås och Arboga m.fl. platser och människor som inte träffats på decennier möttes och pratade om gamla tider.
Antikvitetsrundan
Utanför magasinet, i Byalagets nya partytält, hade Gustaf Larssons ”Antikvitetsrunda” ett trettiotal besökare som ville veta mer om sina medhavda antikviteter. Dyrast var nog en äkta Jolin med stockholmsmotiv från 1946.
Det var många som visade glada miner efter att ha konsulterat Gustaf om sina prylar.
Media var där
Och så uppmärksammades utställningen i media. Tidigare i veckan av tidningen Folket som hade en artikel om utställningen på fredagen, dagen före öppnandet. Och på måndagen efter utställningen redovisade EskilstunaKuriren en del glimtar.
Utställning nästa år igen?
Nu fortsätter arbetet med att söka efter pusselbitar till Eklångens historia. Kanske blir det en ny utställning nästa år.

Du som har bidrag till pusslet, hör av dig till projektgruppen ”Eklången förr och nu”!


Foton: Inge Bergqvist

Bidra med din pusselbit!

En liten lapp bland Eklångens Gårds papper blir en viktig pusselbilt i Eklångenpusslet.

Om du har foton eller andra dokument som kan bidra till Eklångens historia får du gärna ta kontakt med projektgruppen ”Eklången förr och nu”.
Vi lägger pussel för att få fram bilden av Eklången förr och nu. Alla bidrag, små som stora, är intressanta.

Skolkortet: Koppartorps skola 1946-47

Barnen från vänster till höger:
Mona Spartan, Norrlången, Sigvard Andersson, Frideborg, Ulla-Gärd Lantz, Tomtebo, Bengt Arrebäck, Annedal, Bengt Gustavsson, Ängtorp, David Johansson, Björkgläntan, Margareta Karlsson, Blombacka, Leif Zetterwall, Eneborg, Monika Karlsson, Koppartorp, Kent Andersson , Sågartorp, Björn Dahlin, Åstugan, Hans Johansson, Grindstugan och Olov Johansson, Björkgläntan.
Lärarinnan. Signe Johnsson var lärare 1944-49.

Fastigheter i Eklången - SJÖSTUGAN

1881-1895
Här bor torparen Carl Petter Carlsson, född 1834.
Han gifte sig 1861 med Johanna Gustava Larsson, född 1837. Hon kom från Dunker. De hade barnen Johanna Matilda, Adolph Fredric, Carl Gustav, Anna Lovisa, Emelie Christina, Elin Augusta och Alfred Leonard.
Sonen Karl Gustav blev även han torpare i Sjöstugan. Han gifte sig 1895 med Hilda Augusta Johansson som var född i Lilla Malma. De hade dottern Augusta Wilhelmina. Hos dem arbetade Karl-Gustafs bror, Adolph Fredric, som dräng.

1900 är det torpare Lars Erik Larsson, född 1857 som bor här tillsammans med hustrun Anna Amalia Ländin, född 1854. De hade barnen: Anna Amalia, Erik Allan, Agnes Arnalia, Augusta Amalia.

1910-1920 bor torparen Bror Olof Olsson, här tillsammans med hustrun Matilda Sofia Eriksson. De hade barnen: Karl Ivar, Eric August, Elvira Sofia, Hilda Elisabet och Alfhild Maria. Eric August gifte sig med Gerda Wilhelmina Pettersson från Årdala.

21 april 1913 säljs 23 har, 36 ar som avstyckats från Eklången till Olof Olsson. Stället heter då Sjöstugan No 1.
25 oktober säljs Sjöstugan till Brus Olof Olsson. Säljare sterbhus efter Olof Olssons hustru Matilda Sofia Olsson.
6 oktober 1917 säljs 26 ar avstyckat från Sjöstugan No 1. Stället heter Fridsjö. Köpare är byggnadssnickaren Carl Olsson och säljaren är Olof Olsson.

1921 säljer Brus Olof Olsson Sjöstugan No1 till August Wilhelm Jansson.
1939 heter ägaren Johan Alfred Söhr.

Enligt Ärla församlingsbok bor därefter Hans Söhr, f. 1894 här. Han är gift med Rut Adelia (f. Vesterberg) f. 1896. De har sönerna Hans Birger f. 1918 och Åke f. 1921.

Birger bodde i det hus som idag ägs av Nils-Åke Persson.

Åke flyttade in i Sjöstugan 1 och hans dotter Kerstin tog över efter Åkes bortgång.
I dag bor Johan och Marianne Jägestedt i Sjöstugan.

Sångfågeln från Eklången

Åke Söhr, (1921-1995), som bodde i Sjöstugan, Eklången, var populärartist med storhetstid under 1950-talet och början av 60-talet. Han inledde karriären med att sjunga på begravningar och andra kyrkliga sammanhang i Ärlatrakten. Tillsammans med sin bror, Birger, startade han som 18-åring sin första orkester där han spelade trummor och sjöng. Debuterade i radio 1948 och skivdebuterade 1953. Turnerade aldrig men sjöng under åtta år med Nils Kyndels orkester varje sommar på restaurang Lindgården på Djurgården i Stockholm.
I mitten av 1960-talet startade han två skivbolag, ”Dollar” (på vilket bl.a. Christer Sjögren debuterade) och ”Rival”. Totalt gjorde Söhr c:a 170 skivinspelningar och var verksam ända fram till sin död. Han dog 1995 i sviterna efter en fallolycka vid sitt hus Sjöstugan i Eklången.
Åke Söhrs mest kända inspelningar är ”Du svarte zigenare”, ”Svarta ögon” och inte minst ”Gotländsk sommarnatt” (1960), som sålde i cirka 40.000 exemplar. Söhr deltog i den svenska uttagningen till Melodifestivalen 1959, och tävlade mot bl.a. Östen Warnebring, Siv Malmqvist, Britt Damberg, Britt-Inger Drellick och Staffan Broms Orkester. Söhr ställde upp med låten ”En miljon för dina tankar” och kom på åttonde plats. Siv Malmqvist kom etta med ”Augustin”.