Alma Sofia Andersson i Grindstugan

(Dubbelklicka på betyget så blir det större!)
Alma Sofia Andersson, som bodde i Eklången Grindstuga, var 12 år gammal när hon 1892 fick detta avgångsbetyg från Kvarntorpsskolan.

Så här såg Alma ut som sextonåring.



Förlovningsbild


Almas far, förre torparen Anders Fredrik Jansson, dog den 22 februari 1908 i Eklångens Grindstuga. Han blev 70 år gammal.
Alma träffade Johan Thornell från Limslätt i Barva och de gifte sig 1909 och flyttade till Bjurskärrsäng och senare till Barva. Med sig har de Almas bror Carl och modern Johanna Sophia.
Så småningom blev Alma mormor till Gunnel Ewert som nu bor i Sjöstugan 4 och som bidragit med text och bild.

Vykort från 1921

 

 

Dubbelklicka på bilderna så blir de större!

Reverteringsfabriken i Eklången

Foto ur Bengt Bengtssons skrift. Interiör från Eklångenfabriken cirka 1925.

År 1912 startade Emil Karlsson Arboga Reveteringsfabrik i Arboga. 1925 startade han en filial i Eklången.
Företaget tillverkade vassmattor, s.k. reverteringsmattor, som bestod av vasstrån sammanhållna av järntråd. Dessa mattor användes bl.a. som armering för purts på träväggar. Vassmattan spikades fast på träväggen och sedan lades ett skikt av murbruk på. Förutsättningen för att bruket skulle sitta kvar var just vassmattorna. Man gjorde också handgjorda drivbänksmattor av vasstrån och garn. Grundförutsättningen för vassfabriken var naturligtvis tillgången på vass. Denna säkrades genom arrende av Flättsjön, där det fanns gott om den varan. Vassen skördades under vintern på isen oftast genom slåtter med en liten lie.
År 1925–1939 arbetade Emils söner Karl, Klas och Holger i olika omgångar som platschefer i Eklången. Klas bodde i Björksätra 1929.
År 1931 dog Emil, och hans hustru Julia drev rörelsen vidare tillsammans med sönerna. Karl och Klas arbetade enbart inom själva fabriken. Medan Holger även åkte runt i Sverige och hjälpte till med uppsättning av reveteringsmattor.
År 1937 i december skrev Julia ett 10-årigt arrendekontrakt med sönerna Karl och Klas (Kontraktstid 1937-1947).
År 1942 annullerades arrendekontraktet och sönerna Karl och Klas köpte Arboga Reveteringsfabrik av Julia.
År 1945 föll konjunkturen för vassmattor och reveteringsmattor. Det räckte med en fabrik i Arboga, varför fabriken i Eklången avvecklades någon gång efter 1945.
Vassfabriken i Eklången övertogs så småningom av Carl Wikström och verksamheten lades om. Istället bearbetades väggskivor i masonit för verkstäder och garage m.m.
År 1948 - 1949 upphörde även Arboga Reveteringsfabrik.

En varulagerinventering 30 nov. 1937 visar att det i Eklångenfabriken fanns
1300 reverteringsmattor é 1:80 = 2340:-
4 700 buntar vassrör á 0:50 = 2350:-
1000 kg järntråd n:o 20, á 0:40 = 400:-
400 kg järntråd n:o 28, á 0:58 = 232:-
Summa: 5 322:-

Källa: Bengt Bengtsson ”Arboga reverteringsfabrik 1912-1949. med filial i Eklången.”

Foton från Eklångens station

Järnvägen och järnvägsstationen i Eklången kom att betyda mycket för byn. Därför försöker vi i projektgruppen få fram så mycket fakta som möjligt om stationen och dess historia. Vi söker både dokument och foton.

Här är några foton som inte var med på utställningen.
Ovanstående foto med sjön Eklången i bakgrunden har vi fått från Margareta Bergqvist, Strängnäs. Loket är på väg mellan Stålboga och Eklången.
Fotokopiorna här nedan är bidrag från Bo Gyllenberg, i Älvsjö








Har du några järnvägsminnen från Eklången att bidra med? Kontakta oss i projektgruppen!

Har du t.ex. bilder från väntsalen med postboxar och biljettluckan?
Vad mnns du om Lennart Slåtterby, Eklångens siste stins?

Många såg utställningen i Eklången

Intresset är stort
Intresset för Eklångens historia är stort. I varje fall att döma av de cirka 300 personer som, den 28 och den 28 augusti, besökte Eklångens magasin för att titta på utställningen ”Eklången förr och nu”.
Många uppskattande ord hördes från de besökande och arrangörerna hade bara att ta åt sig av berömmet. Flera besökare hade med sig foton och andra dokument som de lånar ut till projektgruppen för katalogisering, inskanning och kopiering.
På det sättet bidrar de till att skriva Eklångens historia.
Inkomster till Eklångens Byalag
Försäljningen av Byalagskartan över Eklången från 1985, ”Krönika över bredbandsbygget i Eklången 2004-2008” samt informationsbladet ”Eklången förr och nu” inbringade 660 kronor. Tillsammans med inkomsterna från kaffeserveringen fick Eklångens Byalag därmed ett bra tillskott till kassan.
Dessutom tecknade sig 14 nya gratisprenumeranter för ”Eklången förr och nu”. Totalt är det nu 54 prenumeranter som, i sin e-postlåda, får regelbunden information om Eklångens historia.
Möten över tid och rum
Ett värdefullt resultat av utställningen var alla oväntade möten som uppstod mellan eklångenbor i förskingringen, mellan gamla eklångenbor och nya. Folk kom från Stålboga och Oliveberg, Ärla, Torshälla, Eskilstuna, Västerås och Arboga m.fl. platser och människor som inte träffats på decennier möttes och pratade om gamla tider.
Antikvitetsrundan
Utanför magasinet, i Byalagets nya partytält, hade Gustaf Larssons ”Antikvitetsrunda” ett trettiotal besökare som ville veta mer om sina medhavda antikviteter. Dyrast var nog en äkta Jolin med stockholmsmotiv från 1946.
Det var många som visade glada miner efter att ha konsulterat Gustaf om sina prylar.
Media var där
Och så uppmärksammades utställningen i media. Tidigare i veckan av tidningen Folket som hade en artikel om utställningen på fredagen, dagen före öppnandet. Och på måndagen efter utställningen redovisade EskilstunaKuriren en del glimtar.
Utställning nästa år igen?
Nu fortsätter arbetet med att söka efter pusselbitar till Eklångens historia. Kanske blir det en ny utställning nästa år.

Du som har bidrag till pusslet, hör av dig till projektgruppen ”Eklången förr och nu”!


Foton: Inge Bergqvist

Bidra med din pusselbit!

En liten lapp bland Eklångens Gårds papper blir en viktig pusselbilt i Eklångenpusslet.

Om du har foton eller andra dokument som kan bidra till Eklångens historia får du gärna ta kontakt med projektgruppen ”Eklången förr och nu”.
Vi lägger pussel för att få fram bilden av Eklången förr och nu. Alla bidrag, små som stora, är intressanta.

Skolkortet: Koppartorps skola 1946-47

Barnen från vänster till höger:
Mona Spartan, Norrlången, Sigvard Andersson, Frideborg, Ulla-Gärd Lantz, Tomtebo, Bengt Arrebäck, Annedal, Bengt Gustavsson, Ängtorp, David Johansson, Björkgläntan, Margareta Karlsson, Blombacka, Leif Zetterwall, Eneborg, Monika Karlsson, Koppartorp, Kent Andersson , Sågartorp, Björn Dahlin, Åstugan, Hans Johansson, Grindstugan och Olov Johansson, Björkgläntan.
Lärarinnan. Signe Johnsson var lärare 1944-49.