Näst siste stinsen i Eklången

(Klicka på bilden så blir den större!)
Gösta Nilsson (1919-2009) stins vid Eklångens station 1947 – 1954. Han träffade en flicka från orten och blev Eklången trogen tills han befordrades till stationsinspektor vid Läggesta.

Har du minnen av Gösta Nilsson? Berätta för oss!

Söndagsskola i Frideborg 1931

Känner du igen förälder eller far- och morförälder på fotot?
(Klicka på bilden så blir den större)
Söndagsskola i Frideborg, möjligen år 1931. Pojken längst ut till höger i mellanraden är John Johansson, son till föreståndaren vid Eklångens station. Den lilla flickan, nr två från vänster i mellanraden, är Irma Olsson f 1926. Längst ner till höger sitter Helga från Vretstugan. Flickan längst fram till vänster är Anna-Lisa f.1923 syster till Margit Arrebäck.

Men vilka är de övriga?

En Eklångenprofil – Gottfrid Nykvist

En av de profiler som bott och verkat i Eklången är Gottfrid Nykvist.
Han bodde i Evaborg 1:15 som idag, under sommarhalvåret, bebos av Kerstin och Bengt Fittger.
Gottfrid föddes 25/9 1881 i Gropptorp, nära Marmorbyn i Sörmland, och kom till Eklången 1930. Gottfrid dog 9/10 1982 så han blev 101 år gammal.




Gottfrid var gift två gånger. Med sin första fru, Eva Margareta f. Jäder, hade Gottfrid tre barn – Ragnar, Siri och Rut.
Sedan Gottfrid blivit änkling gifte han sig med Greta som var syster till första hustrun. Deras gemensamma dotter hette Märta som på äldre dagar bosatte sig på Södermalm i Stockholm.

Gottfrid arbetade som snickare och tusenkonstnär, han jobbade med skogsarbete åt Björndammen och han hjälpte till vid många egnahemsbyggen i Eklången samt med den stora upprustningen av Rinkesta gård. I sin ungdom var han en tid stamanställd vid Kongl. Andra Svea Artilleriregemente.

Några av Gottfrids arbetsplatser under 55 års arbetsliv
Arbetsplats/Arbete/Slutat år
Kongl. Andra Svea Artilleriregemente /Konstapel/1901
Rosslinge/Trädg.dräng/1902
Åsby gård/”/1906
Rossviks säteri/Andraman i ladug./1908
Berga gård/Arbetsdräng/1911
Berga gård/” /1912
Berga Gård/Statardräng/1914
Wiby/Statkarl/1916
Eskilstunaortens mejeriförening m.b.p.a. Fiholm/Maskinist/1918
Grimsta/”/1918
Rinkesta Gård/”/1918
Rinkesta säteri/Slöjdare/1919
Lundby Säteri/Gårdskarl/1921
Flättorp/Ladugårdskarl/1922
Lundby Säteri/1927
Bolinder-Munktell/Städare/1947
Eskilstuna Fabriksaktiebolag/Skurare av kedjebrickor/1953


Gottfrid Nykvist rubrikernas man
På sin ålders höst blev Gottfrid Nykvist intressant för lokalpressen. 1961 skrevs det om att han tillhörde hemvärnet vid 80 års ålder. Tio år senare, när han fyllde 90, blev han uppmärksammad av tidningen och där berättade han att han tog en cykeltur på tio mil när det blev för långrandigt hemma. Han uppmärksammades av Folket och Kuriren på 92-årsdagen, 93-årsdagen och när han fyllde 95, 99 och 100.

Klipp ur GT 710929

När Gottfrid var 90 blev han tillfrågad om det inte var besvärligt att bo i den vedeldade stugan när han var så gammal. Men det tyckte han inte.
Men var det inte lite besvärligt att vara så gammal?
¬– Jo, jag blir litet yr när jag går upp på taket, erkände han.

Här prövar Gottfrid en Vespa på 50-talet.



Det var inget besvärligt med vedeldning, ansåg Gottfrid.

(Klicka på bilderna så blir de större!)
Foton och information: Maritha Larsson.
Kan du bidra med minnesbilder om Gottfrid Nykvist, så hör av dig till oss!

Alma Sofia Andersson i Grindstugan

(Dubbelklicka på betyget så blir det större!)
Alma Sofia Andersson, som bodde i Eklången Grindstuga, var 12 år gammal när hon 1892 fick detta avgångsbetyg från Kvarntorpsskolan.

Så här såg Alma ut som sextonåring.



Förlovningsbild


Almas far, förre torparen Anders Fredrik Jansson, dog den 22 februari 1908 i Eklångens Grindstuga. Han blev 70 år gammal.
Alma träffade Johan Thornell från Limslätt i Barva och de gifte sig 1909 och flyttade till Bjurskärrsäng och senare till Barva. Med sig har de Almas bror Carl och modern Johanna Sophia.
Så småningom blev Alma mormor till Gunnel Ewert som nu bor i Sjöstugan 4 och som bidragit med text och bild.

Vykort från 1921

 

 

Dubbelklicka på bilderna så blir de större!

Reverteringsfabriken i Eklången

Foto ur Bengt Bengtssons skrift. Interiör från Eklångenfabriken cirka 1925.

År 1912 startade Emil Karlsson Arboga Reveteringsfabrik i Arboga. 1925 startade han en filial i Eklången.
Företaget tillverkade vassmattor, s.k. reverteringsmattor, som bestod av vasstrån sammanhållna av järntråd. Dessa mattor användes bl.a. som armering för purts på träväggar. Vassmattan spikades fast på träväggen och sedan lades ett skikt av murbruk på. Förutsättningen för att bruket skulle sitta kvar var just vassmattorna. Man gjorde också handgjorda drivbänksmattor av vasstrån och garn. Grundförutsättningen för vassfabriken var naturligtvis tillgången på vass. Denna säkrades genom arrende av Flättsjön, där det fanns gott om den varan. Vassen skördades under vintern på isen oftast genom slåtter med en liten lie.
År 1925–1939 arbetade Emils söner Karl, Klas och Holger i olika omgångar som platschefer i Eklången. Klas bodde i Björksätra 1929.
År 1931 dog Emil, och hans hustru Julia drev rörelsen vidare tillsammans med sönerna. Karl och Klas arbetade enbart inom själva fabriken. Medan Holger även åkte runt i Sverige och hjälpte till med uppsättning av reveteringsmattor.
År 1937 i december skrev Julia ett 10-årigt arrendekontrakt med sönerna Karl och Klas (Kontraktstid 1937-1947).
År 1942 annullerades arrendekontraktet och sönerna Karl och Klas köpte Arboga Reveteringsfabrik av Julia.
År 1945 föll konjunkturen för vassmattor och reveteringsmattor. Det räckte med en fabrik i Arboga, varför fabriken i Eklången avvecklades någon gång efter 1945.
Vassfabriken i Eklången övertogs så småningom av Carl Wikström och verksamheten lades om. Istället bearbetades väggskivor i masonit för verkstäder och garage m.m.
År 1948 - 1949 upphörde även Arboga Reveteringsfabrik.

En varulagerinventering 30 nov. 1937 visar att det i Eklångenfabriken fanns
1300 reverteringsmattor é 1:80 = 2340:-
4 700 buntar vassrör á 0:50 = 2350:-
1000 kg järntråd n:o 20, á 0:40 = 400:-
400 kg järntråd n:o 28, á 0:58 = 232:-
Summa: 5 322:-

Källa: Bengt Bengtsson ”Arboga reverteringsfabrik 1912-1949. med filial i Eklången.”

Foton från Eklångens station

Järnvägen och järnvägsstationen i Eklången kom att betyda mycket för byn. Därför försöker vi i projektgruppen få fram så mycket fakta som möjligt om stationen och dess historia. Vi söker både dokument och foton.

Här är några foton som inte var med på utställningen.
Ovanstående foto med sjön Eklången i bakgrunden har vi fått från Margareta Bergqvist, Strängnäs. Loket är på väg mellan Stålboga och Eklången.
Fotokopiorna här nedan är bidrag från Bo Gyllenberg, i Älvsjö








Har du några järnvägsminnen från Eklången att bidra med? Kontakta oss i projektgruppen!

Har du t.ex. bilder från väntsalen med postboxar och biljettluckan?
Vad mnns du om Lennart Slåtterby, Eklångens siste stins?